Mys i sängen!!

Idag har jag legat och myst med Herman i min säng, det var så härligt. Jag matade han och till slut somnade han bredvid mig, det var sååå mysigt. Jag har även varit själv med Herman idag medans Peter gick till pressbyrån visst det handlade bara om tio minuter men iaf det är framsteg, det enda som är jobbigt är ju att jag inte får lyfta han pga mitt sår annars skulle det inte vara några problem alls att vara själv med honom. Men när jag är själv med honom så sitter han i min famn och jag har vällingen och nappen i beredskap :)
Jag byter ju på han nu eftersom jag är sååå stadig när jag står upp så klarar jag av det... det är sååå härligt att klara av att ta hand om sin son som jag har längtat efter det här.

Jag har sagt till Peter att det är nu det känns som att vi ligger på bb, eftersom det är först nu jag orkar och kan göra mera saker för min son. Det kanske är svårt för andra att förstå hur jag menar eftersom jag varit mamma i redan sju veckor, men jag har varit en väldigt sjuk mamma och därför inte orkat eller kunnat ta hand om min son som jag velat. Men nu går allting framåt och det är sååå härligt, vi längtar bara hem nu. Såklart längtar vi efter våran älskade Cilla, som jag saknar den vovven, nog för att hon har det bra hos Eva och Bengt det vet jag, men jag saknar henne i massor ändå och längtar tills vi får ta hem henne :)

Idag har jag duschat själv igen och det går bättre och bättre för varje dag som går, jag har promenerat i massor i korridoren idag. Satt ute på balkongen ett tag men solen lös rakt på så det blev så varmt. Har även tränat lite styrka idag ett program som sjukgymnasten har gett mig. Så jag kämpar på för fullt här, nu är jag på väg att bli frisk och det är härligt, eller jag känner mig helt frisk faktiskt :)  Nåja nu ska jag gå och vila lite det kan jag behöva :) Kram kram/Hanna.

EN NOLLA!!

Allt går fortfarande framåt här med positiva besked :) Igår fick jag svaret från biopsin det var en nolla, alltså ingen avstötning. Här på avdelningen säger dom att det är det enda stället det är bra att vara en nolla på, ha ha ha så jag är en nolla nu, häääärligt hoppas hopps med hela mitt hjärta att det fortsätter så här bra. Men det ska det väl göra.

Idag har jag hämtat min frukost själv, fixat det mesta själv här på morgonen, klätt på mig och sånt. Så nu klarar jag mycket själv och det är sååå skönt, slippa ringa på personalen när man ska gå på toa, vilken frihet att kunna göra detta själv.

Nu väntar jag på att min älskade son ska komma så jag får pussa på han... han är sååå underbart gooo min kille :) För att inte tala om hans pappa vad hade man gjort utan han?! ja jag hade inte haft våran herman iaf, ja jag älskar min familj och är tacksam över att dom varit med mig hela min tid på sjukhus!! Hur jobbigt det än varit så har dom stått vid min sida med ett leende ;)

Idag kommer min moster och mina kusiner hit, ska bli riktigt roligt att träffa dom. Kul att dom kunde komma. Men nu ska jag ut och promenera i korridoren, ha det fint... kram kram!!!



Första biopsin avklarad!!

Ett steg närmare hemmet är vi nu :) idag har jag gjort första biopsin på mitt nya hjärta, dom går då in genom venen i utsidan på halsen med en slags tång och plockar små bitar från mitt hjärta. Detta gör dom för att kolla att allt är bra och att det inte blivit någon avstötning, sex sådana biopsier ska göras innan jag får åka hem och nu har jag redan gjort en och biopsierna görs en gång i veckan så det är inte långt kvar nu. Nu hoppas vi att resultatet från biopsien idag ser toppen ut, vi får svaret ikväll så skriver imorgon hur det gick.

Har gjort en biopsi med mitt gamla hjärta och det var inte kul, det gjorde så ont, idag gjorde det inte alls ont det var ju inte skönt för jag kände extraslag på hjärtat och det är inte härligt men doktorerna säger att det ska vara så, så jag litar på dom och att det absolut är inget farligt, man känner ju bara extraslagen när dom hittat rätt och tar en bit från hjärtat så det är ju snabbt över.

Idag har jag duschat helt själv igen, jag klarar det mesta helt själv nu. Nu väntar jag bara på att kunna börja lyfta min son, men det får jag inte göra förrän om fem veckor. Men tiden går fort. Jag får ju sitta ner och hålla i han, så jag har nyss suttit och matat min lille guldklimp, han somnade i min famn och jag kände mig sååå stolt och det är sååå härligt när jag orkar mera nu. Ta hand om honom och mysa med honom. Han är såååå fin!!!

Promenerar för fullt i korridoren och går omkring på mitt rum, ligger inte alls lika mycket i säng nu som förrut och det är skönt för det är tråkigt att vara sängliggande. Kolla in min pixbox: www.Hannis83.pixbox.se har satt in nya bilder på Herman. Ha det bäst, nu ska jag kämpa vidare, tack för alla kommentarer, kul att se att så många läser min blogg. Kram kram/Hanna.


Egna kläder!!

Idag har jag duschat helt själv för första gången på sju veckor, känns helt underbart att klara av sådana saker helt själv. Jag går själv till toaletten nu, tar mig upp från sängen helt själv och försöker klara det mesta helt själv. Nu väntar jag bara på att mitt sår ska läka och att jag ska bli starkare i armarna så jag kan lyfta min lille Herman.
Men jag brukar iaf hålla i min guldklimp när jag sitter ner och även mata han... han är ju sååå underbar!!

Har även tagit på mig egna kläder idag så jag känner mig riktigt fräsch, känns skönt att få ha lite andra kläder än sjukhuskläder... är ju ganska trist i längden.

Idag ska vi beställa kina mat hit jag, mamma och Peter det ska bli riktigt gott min matlust har börjat komma tillbaka och det känns toppen. Nu hoppas vi bara på att allt ska fortsätta gå lika bra och att vi slipper några bakslag. Men jag tror det kommer gå bra, känner mig väldigt positiv nu. Men dåliga dagar kan man ju ha det kan man ju i vanliga fall oxå så det är ju inget ovanligt.

Ha det fint, nu ska jag vila mig... kram kram.

Nya krafter och nytt humör!!

Jag känner mig piggare och piggar för varje dag som går, idag har jag till och med varit ute och promenerat i korridoren här ute det kändes toppen att kunna röra sig utan att bli helt andfådd eller att känna sitt hjärta slå som bara den. Känner mig nästan som en ny människa och vet ni vad bättre blir det, det blir ju bara bättre och bättre för varje dag som går.

Mitt humör känns mer uppåt nu än tidigare, än före operationen nu vet jag att jag kommer bli frisk och eftersom jag redan känner mig piggare så blir ju humöret bättre oxå.

Herman han mår bra, växer, äter, sover, gosar och myser, han är såååå fin våran pojke, största anledningen till att jag vill bli frisk är ju förstås han, han gör så man orkar kämpa, det har han gjort hela tiden. Jag längtar tills vi får komma hem och leva vanligt vardagsliv och känna att man verkligen är en mamma på riktigt. Men fortsätter det gå så här bra så är vi nog snart hemma.

Läkarna sa faktiskt att det är näst intill världsrekord att bli så pigg så fort efter en sådan här opration det var välidgt upplyftande att höra!!

Igår duschade jag för första gången efter operationen och det var riktigt skönt, visst blev man trött efteråt men det är ju inte konstigt så sjuk som jag varit. Ja det är konstigt hur saker kan ske och hur bra det kan bli sen, nu ser vi framåt och det känns toppen :)
Tack alla för era fina kommentarer skulle vilja svara till alla men för att inte glömma någon skriver jag här iställer, tack för era tankar och för era ord det värmer mycket. Fortsätt gärna läsa min blogg :) Nu ska jag kämpa vidare, kram kram.

Mitt nya hjärta

Den 19 augusti klockan 02 00 åkte jag ner till operation. Jag vaknade upp klockan tio dan därpå. Förutom att jag var trött så mådde jag jättebra. Peter, mamma och pappa och Herman var där när jag vaknade. Jag har legat på intensiven två dagar och har nu fått komma på en avdelning. 

Jag har haft ont men fått smärtstillande hela tiden. Vad som är skillnaden idag mot före operationen är att jag nu kan se framåt och vet att jag kommer att bli friskare snart. Jag kanske till och med kommer att vara hemma om en månad eller högst sex veckor.  

Före operationen kände jag hur jag hela tiden blev sämre, så det nya hjärtat kom i rätt tid. Redan nu känner jag mig bättre än vad jag gjorde innan operationen. Skriver mer senare. Kram, Hanna.


Fram och Tillbaka!!

Ena dagen är man på topp och nästa är det sämre, ja det är tungt att leva med ett hjärta som inte fungerar som det ska. Hoppas det kommer ett nytt snart, men som sagt har man inge aning det kan dyka upp när som helst eller dröja ett bra tag man vet aldrig men hoppas snart.
Förra helgen var det nära, dom hade hittat ett hjärta som passa mig så jag fick göra mig iordning för operation, när jag var helt klar och bara låg och väntade in tiden då kommer en läkare och säger att det inte blir en operation för det hade visat sig att kranskärlet på donatorns hjärta inte var bra. Så det var ju egentligen tur i oturen, men nu väntar man ju mer än någonsin.

Nåja jag är i goda händer och personalen är jätte gulliga också har jag ju min famij här man kan ju inte vara mer tacksam.
Herman har det bra, han växer och blir stor, ler i massor och är såå go och glad. Lite grinperioder på kvällarna och morgnarna men annars helt okej, så fin och lugn kille ;) På onsdag blir han hela sex veckor, tänk vad tiden gått fort och så länge har jag legat på sjukhus man börjar bli van.




Ha det fint, kram kram!!!

Friskluft!!

Idag har jag till och med fått vara ute i friska luften, fick sitta på balkongen och äta lunch, det var härligt med frisk luft. Men fortfarande har jag ingen bra matlust, har till och men fått beställa in egen önskekost bara för att jag äter så dåligt. För första gången i hela mitt liv har jag ingen matlust under så lång tid alltså... det känns konstigt.
Nåja sen när mitt nya hjärta kommit blir det bättre efter ett tag iaf :)

Igår var en jobbig dag, mådde riktigt illa och fick inte behålla det jag åt, sen fick jag en spruta mot illamåendet och det kändes bara värre först men sen blev det bättre. Och jag var mitt gamla vanliga jag igen.

Herman har varit jätte snäll dom senaste dagarna, tror hans mage börjar bli bättre. Han är så go och glad, han ler i massor :) Sist han var på bvc här i gbg så vägde han 4500 så han går upp i vikt för fullt. Nu lär han ju ha gått upp mer eftersom det är en vecka sen nu.

Har satt in bilder på honom på min pixbox: www.Hannis83.pixbox.se

Här kommer lite smakprov men gå gärna och kolla på pixboxen oxå :)

 

Hjärtskärande!!!

Igårkväll hade Herman världens skrik humör, vet inte riktigt vad det berodde på inget hjälpte. Då upptäckte vi att han hade ont i sin nagel den hade blivit så lång att den hade vikt sig och så fort man petade där så skrek han ännu mera, ja det var hemskt väldigt hjärtskärande att höra sin lilla pojke skrika så.

Så till problemet på bb hade barnmorskorna sagt att man inte får klippa bort hans naglar utan man måste riva bort dom när han badat men det har Peter inte vågat göra så då har naglarna växt, hur ska vi göra nu, ska vi klippa dom iaf tror inte vi får bort dom annars???

Men till slut blev Herman tyst för en stund iaf när han låg i min famn och jag sjöng åt han men efter ett tag var han igång igen, då fick pappa peter ge mat och sen somnade han helt utmattad.

För övrigt Hermans morfar sköter om Herman så bra nu i början vågade han knappt lyfta han nu lyfter han honom med jämna melanrum, går på promenader och ger till och med mat till han. Det är kul att se!!

Men som jag sagt förrut längtar tills jag får ta hand om honom helt själv, bara jag och min älskling och våran lilla älskling.

Igår var en rätt okej dag inte allt för mycket undersökningar, bara ul på mitt hjärta, det kanske hade blivit något bättre, det pumpade bättre lite grand. Iaf bra att det inte blivit sämre. Nåja väntar fortfarande på ett nytt hjärta, ha det fint... kram kram!!

Förlossningen!!

Tänkte ta och berätta lite om själva förlossningen, hur allt började för lille HERMAN :)

Måndagen den 7 juli gick mitt vatten, jag hade mer så att det läckte en del hela tiden utan allt kom inte på samma gång, vattnet gick redan vid 5 tiden på morgonen och vid 7 tiden ringde jag till bb i gällivare och dom tyckte att vi skulle komma in på en gång fast mina värkar inte börjat ens men dom tyckte det var säkrast att vi skulle komma.

Men Herman ville inte ut än, så vi fick bo på patienthotellet natten från måndag till tisdag och inga värkar än. Men på tisdagkväll började mina värkar med att jag hade ont i ljumskarna, knappt barnmorskorna fattade att det var mina värkar och det gjorde absolut inte jag heller.

Vid tolv tiden på natten var värkarna rejält igång men bm tyckte att vi skulle försöka skjuta upp förlossningen till morgonen så jag skulle få sova så hon gav mig några piller som skulle stoppa värkarna och en sömntablett.
Men inte ville Herman stanna kvar, nu skulle han ut. Mina värkar fortsatte så vid ett tiden ringde jag efter en barnmorskan, nu låg vi alltså på bb. BM kom och kollade hur mycket jag var öppen och jag var helt öppen så det var raka vägen till förlossningen.

Där låg jag med värkar och andades in lustgas fram till 5 tiden och sen kom mina krystvärkar, men jag orkade inte riktigt krysta, det gick inte kändes som att han aldrig skulle komma ut. Så vid halv sju kallades doktorn in. Han viille testa med sugklocka först, jag sa till han att jag inte kommer orka kan det inte bli snitt på en gång. Men nä man måste tydligen testa med sugklocka först men inte lyckades det och ont gjorde det.

Nåja det blev kejsarsnitt, herman var tyst när han kom ut men så småningom började han skrika då pustade jag ut, sen fick jag honom på mitt bröst och då blev det tyst. Vilken lycka, jag har blivit mamma!!!

Kommer att lägga in bilder här kanske redan idag så håll utkik, ha det fint, kram kram.


Vem kunde tro detta?!!

Hej alla mina läsare, kommer med tråkiga och goda nyheter men en del av er har säkert hört detta redan men nu får ni höra det från mig.
Den 9 juli kl 07.30 föddes våran Herman med akut kejsarsnitt eftersom jag var så sjuk och inte orkade krysta pga hostan jag hade. Herman vägde 3890 g och var 50 cm en riktig krabat fast han föddes tre veckor för tidigt :)
Det var alltså dom goda nyheterna, nu till dom tråkiga:

Jag har varit inlagd på sjukhus ända sen min lilla Herman föddes, eftersom jag var så sjuk, hostade och min puls visade sig vara jätte hög så tog dom ekg och ulraljud på mitt hjärta efter förlossningen. Vilket det visade att jag har en hjärtsjukdom: Dilaterad cardiomyopati samma sjukdom som min farbror Peter hade på 80 talet, då var tiderna annorlundare än idag så han dog när han var 21 år.

Men idag finns det mycket hjälp och mediciner, min resa började då i Gällivare. Jag låg aldrig på bb med Peter och Herman utan blev skickad till intensiven på en gång. Fick konstaterat att jag inte kommer kunna amma av alla starka mediciner
:( Att jag kommer bli sjukskriven och Peter pappaledig. Det kändes tråkigt så här skulle ju inte min första tid som nybliven mamma bli. Efter en vecka på intensiven i gällivare blev det vidare mot umeå dom ansåg att jag behövde bättre vård. Sen efter två dagar i Umeå blev jag skickad till Göteborg, sahlgrenska universitetssjukhus där jag ligger än idag.

Här har dom jättebra vård och är mycket duktiga på hjärttransplantationer, eftersom det nu blivit konstaterat att jag ska få ett nytt hjärta. Så jag ligger här  och väntar på att få bli transplanterad. Eftersom jag är aktiv på listan kan det ske vilken dag som helst eller kan ta hur lång tid som helst. Men huvudsaken är att jag kommer att bli frisk! 

Både Peter och lille Herman är här, så även mina föräldrar så jag får träffa alla varje dag. Vi turas om att sköta Her man, så jag har mycket hjälp med honom.  Men jag skulle ju helst vilja sköta honom själv och det kommer jag att få göra så småningom. Nu har jag ju fått en bärbar dator så jag kommer att skriva så ofta jag orkar och vill. Kram, kram från Hanna! 

 


RSS 2.0