Svårt att förstå...

Ibland är det liksom svårt att förstå vad jag gått igenom det senaste halvåret, ja alla runt omkring säger att det är så stort osv men jag själv som lever i det och alla mina närstående ser ju inte det så stort det är ju våran vardag. Man anpassar sig väldigt fort när något sådant händer. Men ibland har jag ändå svårt att förstå att allt detta faktiskt har hänt.

Jag har varit sängliggande på sjukhus i två månader och väntat på nytt hjärta, jag har varit svårt sjuk i hjärtsjukdomen dilerterad kardiomyopati, jag tappade matlusten dom sista dagarna före min operationen åt jag knappt något jag fick dropp och en massa vätskeersättningsdrycker som jag skulle dricka... ja jag kunde inte äta, frukost gick väl rätt okej att äta men till slut kom den upp jag fick inte ens behålla frukosten.... ja det var hemskt, jag vill aldrig mer bli så sjuk igen, så sjuk att jag inte kan gå på toaletten själv eller duscha själv. Så sjuk att jag inte kan ta hand om min älskade son... så sjuk att jag knappt orkade hålla i min nyfödda lille bebis.... jag kommer alltid sakna den tiden som inte vi fick den där mysiga tiden med sin lille bebis då man bara är sååå lyckliga.... men vi fick den tiden till slut!!

När jag vaknade upp efter operationen fick vi äntligen känna lycka inför en lyckad operation och inför våran lille bebis som då hade hunnit bli två månader... men lika go och glad för det :)
Sen kom vi hem och allt började återgå till det normala, Herman blev fort mammas lille pojke och är det än idag och mamman hon njuter för fulla muggar ;)

Ibland kan jag tänka men herregud dom har faktiskt tagit ut mitt gamla hjärta och stoppat in ett nytt i mig... jag har legat där uppskuren i en hjärt och lungmaskin medans dom lugnt och sansat gjort sitt arbete, ja det är fantastiskt... jag kan knappt fatta det själv, jag är verkligen tacksam för hur bra allt gått... och så glad över det... men ibland kan jag inte låta bli att tänka tillbaka på den tiden då jag var sjuk sådant måste ju oxå bearbetas och det är inte kul men nödvändigt.

Nu mår jag bra och det blir bättre och bättre för varje dag som går men jag är rädd, rädd för att bli sjuk igen, rädd för att få en avstötning och den rädslan blir jag nog aldrig kvitt det är bara lära sig att leva med den, det är inget jag lider av tycker jag redan vant mig vid att leva med tanken att ta dagen som den kommer, lev i nuet!!! Tänk inte framåt tänk nu istället för det blir aldrig som man tänkt sig. Men jag hoppas iaf att jag får vara frisk nu resten av mitt liv!!!

Idag är Peter på någon utbildning med sitt jobb, Herman har nyss vaknat, han har sovit i vagnen... vi var en promenad till konsum, imorse var vi oxå och promenerade och sedan har vi lekt i massor i hermans rum. Nu håller han på att busar här med våra dvd filmer, jag ska gå och underhålla honom med nåt annat... ha det fint, kram kram. 


Kommentarer
Postat av: Hanna

Du är så stark Hanna! Vi håller alla tummar och tår att du aldrig ska bli sådär sjuk igen. Men det tror jag inte, du är så stark :)



Wilma har också blivit mammas flicka, inte ens hennes pappa duger ibland då hon ska sova. Men hon är inne i den åldern nu, då mamma gäller ;) Haha. Fast man hoppas ju att det går över, så hon inte sedan bara gråter då hon ska sova, ifall inte jag är hemma. Innan hon var sjuk här tidigare har hon ju somnat själv i flera månader, men då hon blev sjuk så fick vi söva henne. Fast igår somnade hon själv igen :) Får hoppas det håller i sig.

2009-03-30 @ 15:51:14
URL: http://wildbee.blogg.se/
Postat av: Minna, William och Vilma

Vi älskar dig så mycket!

2009-03-30 @ 18:34:00
URL: http://wvildmamman.wordpress.com
Postat av: Mammamommo

Du har klarat det, gumman! Nu går det bara framåt och du har verkligen tagit igen den tiden som du missade i början av Hermans liv! Du har gjort det så bra.

2009-03-30 @ 19:19:33
Postat av: Mammamommo

Du har klarat det, gumman! Nu går det bara framåt och du har verkligen tagit igen den tiden som du missade i början av Hermans liv! Du har gjort det så bra.

2009-03-30 @ 19:20:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0