Herman 8 månader!!
Idag blir Herman 8 månader, tänka sig att det är hela 8 månader sen som jag fick honom på mitt bröst för första gången. Fick känna och ta på honom och fick äntligen se hur han såg ut och nog var han pappa upp i dagen det tyckte vi på en gång när vi såg han och vi förstod direkt att han är liten Herman. Vi förstod även att han var mammas hjälte när han nu envisades om att verkligen inte komma ut den vanliga vägen för han visste att det skulle inte mamma klara av. Herman är mitt allt!!!
Det var även 8 månader sen som vi fick reda på att jag hade hjärtsvikt hur allvarligt det var hade vi ingen aning om vi trodde först att jag skulle vara på benen igen inom en vecka och att det skulle bli bättre med medicinering... men vi förstod rätt fort att det skulle nog inte hända i detta liv iaf. Ni får döma mig om ni vill men varken jag eller Peter kan påstå att dagen när Herman föddes var den lyckligaste dagen i vårat liv, visst var vi så lyckliga över att ha fått en frisk liten son som man bara älskar mer och mer för varje dag som går.
Men det var så mycket annat som kom över oss, vi blev informerade att jag inte skulle kunna amma, jag blev inlagd på intensiven. Peter och Herman fick sova själv på bb, ja det var en massa saker som hände så allt som man hade längtat och sett fram emot licksom bara försvann lika fort som att en bomb smäller. Det var en bomb för oss!!!
Därför är och var all tid efter min operation guld värd, jag blev en mamma som jag hade sett fram emot. Nu glömmer jag nästan allt som hänt och har verkligen kommit in i vardagen som en mamma brukar göra... jag är mammaledig nu och det är så härligt, än idag kan jag gråta av lycka när jag tänker på att jag står här, jag går på promenader med Herman i vagnen och Cilla i koppel det trodde jag aldrig jag skulle få göra för 8 månader sen... jag vågade inte tro det... men nu är jag så tacksam och glad över att allt har gått så bra som det gjort.
Så mycket har hänt under Hermans 8 månader och han har alltid varit lika go och glad, han har alltid varit den som fått mig att kämpa, ja han är verkligen min hjälte!!!
Idag har jag och Herman och Cilla varit ute på en promenad, sen var vi till Katta och Lilly då var Peter oxå med sen for vi hem och åt lunch. Efter lunchen tog jag och herman en promenad till konsum för att köpa lite frukt. Sen har dagen varit rätt lugn vi var en sväng med bilen efter vi hade ätit middag, tankade den färdigt och sånt inför morgondagen... för imorgon åker jag, Herman och Cilla till Sangis... Peter kommer sen på Fredagen... och på torsdagen ska vi på min mormors begravning. Nåja nu ska jag gå och mysa med min lille kille, pappa har nyss badat honom. Ha det fint, kram kram.
Det var även 8 månader sen som vi fick reda på att jag hade hjärtsvikt hur allvarligt det var hade vi ingen aning om vi trodde först att jag skulle vara på benen igen inom en vecka och att det skulle bli bättre med medicinering... men vi förstod rätt fort att det skulle nog inte hända i detta liv iaf. Ni får döma mig om ni vill men varken jag eller Peter kan påstå att dagen när Herman föddes var den lyckligaste dagen i vårat liv, visst var vi så lyckliga över att ha fått en frisk liten son som man bara älskar mer och mer för varje dag som går.
Men det var så mycket annat som kom över oss, vi blev informerade att jag inte skulle kunna amma, jag blev inlagd på intensiven. Peter och Herman fick sova själv på bb, ja det var en massa saker som hände så allt som man hade längtat och sett fram emot licksom bara försvann lika fort som att en bomb smäller. Det var en bomb för oss!!!
Därför är och var all tid efter min operation guld värd, jag blev en mamma som jag hade sett fram emot. Nu glömmer jag nästan allt som hänt och har verkligen kommit in i vardagen som en mamma brukar göra... jag är mammaledig nu och det är så härligt, än idag kan jag gråta av lycka när jag tänker på att jag står här, jag går på promenader med Herman i vagnen och Cilla i koppel det trodde jag aldrig jag skulle få göra för 8 månader sen... jag vågade inte tro det... men nu är jag så tacksam och glad över att allt har gått så bra som det gjort.
Så mycket har hänt under Hermans 8 månader och han har alltid varit lika go och glad, han har alltid varit den som fått mig att kämpa, ja han är verkligen min hjälte!!!
Idag har jag och Herman och Cilla varit ute på en promenad, sen var vi till Katta och Lilly då var Peter oxå med sen for vi hem och åt lunch. Efter lunchen tog jag och herman en promenad till konsum för att köpa lite frukt. Sen har dagen varit rätt lugn vi var en sväng med bilen efter vi hade ätit middag, tankade den färdigt och sånt inför morgondagen... för imorgon åker jag, Herman och Cilla till Sangis... Peter kommer sen på Fredagen... och på torsdagen ska vi på min mormors begravning. Nåja nu ska jag gå och mysa med min lille kille, pappa har nyss badat honom. Ha det fint, kram kram.
Kommentarer
Postat av: Moster Minna
Grattis Herman på din åttamånadersdag!!! Du ÄR verkligen en riktig liten hjälte! Och två stora hjältar är dina föräldrar, Din Fantastiska Pappa och din starka Mamma!
Kram på er!!
Postat av: Anonym
Det var en overklig känsla att besöka er på BB när Herman föddes. Peter hade fullt upp med att värma ersättning;) och du låg på IVA. Det är ju inte så det ska vara när man får barn! Tänk hur bra det har gått sedan, du sprutar av energi nu och ni har fullt upp under dagarna. Herman busar och håller igång. Snart är det vår och då får vi fara ut och grilla, eller hur? OCh till sommaren blir det de stora dagen, det blir skoj:))
Postat av: Katta
Oj, jag glömde skriva mitt namn till ovanstående inlägg....
Trackback
